2010-talets trender

Nu har vi inte bara lämnat 2019 bakom oss, utan ett helt decennium. Men hur har mattrenderna sett ut egentligen de senaste 10 åren?

Men vad har egentligen hänt på matfronten sedan fredagen den 1 januari 2010? För att ta reda på vilka mattrender som definierat 2010-talet har vi pratat med Lennart Wallander, vd och projektledare för matkommunikationsbyrån Food & Friends. Enligt Wallander kan man summera 10-talets matutveckling med tre ord: hälsosamt, hållbart och roligt.

– De stora megatrenderna har bland annat varit hållbarhet och hälsa, men sen har vi också blivit allt mer öppna för det som kallas “fusion cooking” – att mixa och blanda från olika matkulturer, säger Lennart.

Rent generellt tyder trenderna på att vi blir allt mer intresserade av mat. En av förklaringarna, enligt Wallander, är att i takt med att forskningen ökar i omfattning får vi en större förståelse för vad maten gör med oss och hur den påverkar oss. Men det finns även en annan förklaring – att vår levnadsstandard ökar, menar han.

– Vi får det materiellt sett bättre och bättre hela tiden. Vi behöver inte längre oroa oss över om vi kommer få mat på bordet utan snarare vilken mat vi har på bordet.

Utöver att livsmedel är tillgängligt för oss
i princip dygnet runt och att vi blir mer informerade om hur våra matvanor inte bara påverkar oss själva utan även vår miljö, så har det även blivit allt vanligare att konsumenten föredrar snabba serveringar.

– Vi blir allt mer intresserade av att få hjälp med att förkorta våra matlagningstider. Enligt en spaning vi gjorde för något år sedan borde man egentligen ha två kök hemma; ett som är litet och effektivt under vardagarna och ett med lite större ytor som man kan nyttja på helgerna.

En annan utveckling som skett inom sättet som vi äter på är att vi äter mer och mer ensamt, både i hemmet och ute på restaurang. Det går hand i hand med att samhället blir allt mer individualistiskt, menar Wallander.

Estetik i nytt landskap

I slutet av 2000-talet var sociala medier inget nytt, men ändå fortfarande i sin linda. Det var under 2010-talet sociala medier exploderade i popularitet. Sedan dess har användandet ökat stadigt år för år. Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet har andelen svenskar som använder sociala medier ökat från 53 procent år 2010 till 83 procent 2018. För den sociala medier-vana personen är det inte helt främmande att stöta på en matbild i sitt flöde.

Har sociala medier påverkat vårt sätt att laga och presentera mat?

– Ja, framför allt att det ska vara spännande. Dels det estetiska men även för att visa att man är ute och rör sig, att man har ett bra liv. Det finns också massor av Instagramkonton som bara handlar om mat och det finns nog inget konto som inte har mat i någon form.

Ekologiskt eller lokalproducerat?

Försäljningen av ekologiska livsmedel gick starkt i mitten av 10-talet med en ökning på mellan 20 till 40 procent under åren 2014 och 2015, enligt analysfirman Ekoweb. Under 2018 avstannade dock försäljningsökningen inom detaljhandeln – en trend som enligt Ekoweb inleddes redan 2016.

– Jag tror att konsumenter har blivit besvikna när de ser exempelvis ekologisk potatis från Egypten i hyllorna: “Hur klimatsmart är det att frakta potatis från Egypten till Sverige?”. De senaste åren har det istället blivit viktigare med lokalproducerat, kommenterar Wallander.

Klimat och miljö

En stor trend i slutet av 2010-talet var att köttkonsumtionen för första gången på länge började minska, det ser man inte minst de senaste två-tre åren. Enligt siffror från Jordbruksverket har den totala köttkonsumtionen år 2017 minskat med 2,3 procent och 2018 med 2,5 procent. Enligt Wallander ser det ut som att trenden kommer att fortsätta på det spåret när man summerar siffrorna för 2019.

– Främst beror det här nog på debatten kring vilken klimatpåverkan kött har. Men det intressanta är att anledningen till att äta mindre kött varierar mellan olika grupper. Bland äldre är det framför allt hälsoskäl, bland de yngre är det för planetens skull och för vegetarianer är det för djurens omsorg.

Finns det någon microtrend som dök upp och sedan snabbt försvann?

– Ett exempel på en fluga är cronut – en blandning mellan croissant och en donut. Den uppfanns i USA och dök upp på konditorier och caféer i Sverige någon gång runt 2014 men försvann sedan efter några år. Den var absolut god, men inte särskilt hälsosam.